tisdag 6 december 2011

Bodegas El Nido Clio 2007

Sydväst om Valencia i Spanien ligger regionen Jumilla där denna vingård är belägen. Regionen är känd för sina högkvalitativa Monastrell(eller Mourvédre)- druvor och ovan vin är producerat av 70% Monastrell och 30% Cabernet Sauvignon. Produktionen uppgår till 40.000 flaskor av Clio och 5.000 flaskor av flaggskeppet El Nido som jag kanske får stifta bekantskap med någon gång i framtiden om ekonomin och prioriteringarna faller på plats. Inköpt via www.decantalo.com för EUR 34:20:-.

Åh, en härligt mörkröd, kraftig djupmörk/svart plommonfärg snurrar runt i karaffen. Doften är en mix av korvrökighet, vanilj, kaffe, mörk frukt med en liten pepprighet i bakgrunden. Det smakar rent ut sagt skitgott om man får utrycka sig rakt och tvärt. Toffeekola, svartvinbär, vitpeppar, lakrits och en hel del högkvalitativ ek. Eftersmaken hänger kvar minut i munnen och vinet är förvånansvärt drickvänligt redan idag med mjuka tanniner.

22-26 månader tokdopad vinextrakt ur ektunnor gör att träsmaken kanske, eventuellt och nästan är övermäktig men jag har svårt att tycka att det förstör balansen. Ett toppvin från fantastiska Spanien igen!

93p
Bodegas El Nido Clio 2007

lördag 19 november 2011

Hugel Riesling 2010

Bambi på hal is! Impulsbehov gör att jag kommer in på Systembolaget som en nybörjare för att titta i hyllorna efter någonting gott vitt att dricka till kvällens mat. Utbudet verkar vara väldigt begränsat då butiken inte är "klassad" högt i sortimentsbredd så man får väl ta det som bjuds. Har inte druckit många flaskor Riesling i mitt liv och några flaskor från Nahe eller Rheingau, enligt tidigare tips, finns inte så vi kör på Alsace (12191) 129:-

Dumt val!

Ljusgul, lite vattenlik konsistens med efterföljande päron-äpple-gräston tilltalar mig absolut inte och det här var inte bra. Jag får tonårsflashback till en blå flaska i form av en snögubbe och gillar inte stilen! Vet hur mycket dåligt vin som finns därute av olika druvor men detta måste vara i den lägre Rieslingklassen för annars blir det bara Chardonnay framöver i vit färg!

78p

Hugel Riesling 2010

tisdag 8 november 2011

Celler de Capçanes Peraj Ha'abib 2009

Kosher! Blev lite konfunderad då detta var inbränt i korken på flaskan men jag har inte konverterat ännu och kan ingenting om vad som står i Torahböckerna rörande detta men huvudsaken är att det är gott! Producerat i Priorat av kollektivet Capçanes vilka har 270 ha till sitt förfogande och får ut 70.000 lådor per år av sina olika viner. Innehållet är tillverkat av 30-100 åriga plantor av Grenache, Carignan och Cabernet Sauvignon. Aldrig druckit, hört talas om eller vet vad jag har och förvänta mig så detta blir kul! I och för sig någonting man ofta brukar tänka innan man har smakat för att sedan förbanna ett felköp...............

Mörk färg med mogna körsbärstoner och medelstarka alkoholben i glaskanten. Doften lovar ett välpreparerat kraftpaket med inslag av lakrits, kaffe, exotiska kryddor och svartvinbär. Jättebra! Smaken är en fanfar av kryddor, ek, plommon, lite jordighet och läder. Det är som en blandning av en god BDX i kombination med en högkvalitativ Nya Världenflaska! Tanninstarkt men en god potential att utvecklas vidare under 5-10 år skulle jag gissa. Bra balans, bra kraft och utvecklingsbart och helt i min smak! Köpt via www.decantalo.com för EUR 24:95 vilket det absolut är värt.

92p

Celler de Capçanes Peraj Ha'abib 2009

söndag 30 oktober 2011

Dominio do Bibei Lalama 2007

Jay Miller från Robert Parker är från och med detta datum paria för mig att ta rygg på då det gäller seriösa vinrekommendationer! Jag gick tidigare på en katastrof i form av Montebuena Rioja 2009 men förlät bedömningen då vinet inte var så dyrt och Miller hamnade mer rätt hos Bodegas Aalto 2008 och jag antog att missen i Rioja var en engångsföreteelse. Ovan vin från nordvästra Spanien (Galicia) har fått många sköna RP 94p och kostar endast EUR 13:50 hos www.decantalo.com vilket skulle kunna vara ett pontentiellt fynd.

Ja, jag vet: "Gå din egen väg och upptäck viner själv och strunta i vad vinkritikerna skriver!" Det är ett bra angreppsätt om man har tillgång till oräkneliga antal provningar, är i branchen eller har nöjt funnit några favoriter man köper varje gång och inte tar några risker men som glad amatör (jag är ändock fortfarande glad...) vill man prova det bästa som finns runt om i världen med hänsyn till sin egen budget. Brukar vara rätt överens med advokaten men han måste se över sina anställningar mer  :-).

Druvan är till 80% den lokala Menicia med tillägg av Grenache, Brancello och MouratonRankorna från vinet är mellan 15-100 år gamla och skulle kunna innebära ett gott och prisvärt vin. Nu kommer jag till frågan: Skall man i överhuvudtaget bemöda sig att skriva om ett vin man inte tycker om eller förstår? Jajamen! Vinet ser ut som en skvätt pinot noir med lite extra karamellfärg och smakar som en urlakat portvin med inslag av sura körsbär och lingon. Har, med hänsyn till tidigare felköp, bara köpt 2 flaskor så den andra får väl ligga någonstans och fylla ut källaren och vänta på bättre tider tillsammans med en del andra misslyckanden. Vem vet: Det kanske utvecklas till en ny H C Andersen saga!

Det är sannerligen ont om fynd i vinvärlden! Kan man få ett riktigt gott vin under 150:-?

79p

Dominio do Bibei Lalama 2007

torsdag 27 oktober 2011

Bodegas Aalto 2008

Jag har funnit ett "nytt" område i mitt vinintresse som jag absolut måste fördjupa mig i: Spanien (javisst....ett jättenytt område). Under åren har det blivit ganska sparsamt med spanska viner men det är ju som det är: Man kan inte vara överallt alltid! Efter Mallorcasemestern, inköpen via http://www.decantalo.com/ och resultaten från dessa har jag insett att Spanien är definitivt på frammarch i min vinvärld. Högkvalitativa, fruktdrivna och kraftiga men ändå balanserade flaskor till humana priser gör att de definitivt är värd en fördjupning. En av mina favoriter har blivit Bodegas Aalto som nu presenterar sitt volymvin i ny årgång: 2008. Köpt för EUR 25:- via http://www.decantalo.com/ vilket inte kan vara annat än ett fynd: Köp, köp, köp och lagra upp med risk för att spä på Parkerifireringen i vinvärlden.

Mycket av upplevelsen är naturligtvis likartat som här men jag upplever att 2008:an är ännu mer av allt: Är idag mycket bra och kommer att bli ännu godare med några årliga rasptag i tanninhörnen. Vi har att göra med en närmast brutal Tempranilloupplevelse med väldigt vassa tanniner men "grapefrukthataren" tycker trots allt att det blir jättegott då fruktsötman balanserar det hela på ett bra sätt. Det blir att addera några pinnar ytterligare i poäng för denna flaska och jag börjar naturligtvis genast sukta och fundera på hur Aalto PS kommer att smaka av denna årgång.............oj oj oj!

93p
Bodegas Aalto 2008

onsdag 12 oktober 2011

Ch.Cos d'Estournel 2002

Jag får krypa till korset till slut och erkänna: Medoc kan verkligen göra goda viner! 2e Cru Classé 1855. Claretreduceringen 2011 del 8. Varför ruinera sig på att köpa Bdx från 2000, 2003, 2005 osv när mellanåren presterar så här bra? 2002 har för mig blivit ett kanonår i Bdx. Jättegoda, drickvänliga och inte tokdyra om man jämför med de sk"stora" kritikerårgångarna. Som amatör undrar jag verkligen om jag skulle känna någon dramatisk skillnad på dessa år men mitt konto gör det definitivt. Som alltid när det gäller Bdx kan man naturligtvis diskutera upplevelse per krona men det är en annan femma..............EUR 118:40 hos Millesimes.com svider ganska ordentligt. Denna flaska är emellertid köpt som primör på Systembolaget för ca 500-600:- för några år sedan vilket framstår som en mer acceptabel prissättning.

"Lite mer fakta om Château Cos d'Estournel!

Louis Gaspard d'Estournel föddes år 1762 under Ludvig XV och dog 1853 vid anmärkningsvärda åldern av 91 år. (tänk vad bra rödvin kan göra för livet)

Efter att ha ärvt några vinstockar nära byn Cos, upptäckte han kvaliteten på sitt vin och beslutade att vinifiera det separat. Mycket snabbt, översteg Cos d'Estournel's vin priserna på de mest prestigefyllda vinerna och exporterades så långt som till Indien.

Louis blev känd som "Maharadjan av Saint-Estèphe". För att fira hans fjärran erövringar hade han rest några exotiska pagoder i sin källar och organiserade gärna spektakulära festligheter i Cos.

1852, överväldigades han av skulder han hade samlat på sig pga utvecklingen av sin egendom, Louis var tvungen att sälja Cos till en Londonbankir som hette Martyns. Tilläts av Martyns att stanna kvar och leva på den mark han så mycket älskade. Han dog där 1853, två år före den stora klassificeringen som placerade Cos d'Estournel i spetsen för sitt distrikt Saint-Estèphes .

År 1869 sålde Martyns Cos d'Estournel till Errazu, en aristokratisk baskisk familj som sålde den vidare till bröderna Hostein 1889. År 1917 köptes Cos d'Estournel av Fernand Ginestet, en av de ledande vinhandlarna i Bordeaux. Hans barnbarn Jean-Marie, Yves och Bruno Prats ärvde slottet.

Château Cos d'Estournel har tillhört Michel Reybier sedan 2000. Herr Reybiers mål har varit att upprätthålla slottets höga standard och ständiga strävan efter högsta kvalitet och på samma gång fortsätta den avantgardistiska stil som initierades av Louis Gaspard d'Estournel." (http://www.diderot.se/#post250)

Mycket mörk färg i glaset med inslag av lakrits, svartvinbär, nyregnat potatisland och övermogna hallon. Lite småskarp med fantastisk eftersmak där lädertoner och blyerts virvlar runt på ett välkomponerat sätt. Det här kan jag spara länge till. Jag undrar om jag håller på bli en fransk BDX-snobb!

93p
 
Ch.Cos d'Estournel 2002

måndag 10 oktober 2011

De Trafford Elevation 393 2004

Då var vi i Sydafrika igen för att avnjuta ännu en flaska från favoriten, De Trafford. Min förra korkdragning av denna producent blev inte riktigt vad jag hade väntat mig så förväntningarna har skruvats ned ett snäpp innan öppnandet av denna flaska. Elevation 393 är De Traffords "flaggskepp" i dess produktion och bakom namnet döljs någon slags genomsnitt av vinrankornas läge i meter över havet. Blandningen är 60% Cab, 27% Merlot och 13% Shiraz. De Trafford är en ganska ny producent i Stellenboschområdet så vinrankorna har inte riktigt hunnit växa till sig och åldern ligger mellan 9-10 år i samband med skörd. Produktion endast drygt 4.000 flaskor och generellt var väl inte 2004 någon höjdarårgång i Sydafrika men vi får väl se.............

Fortfarande mörk i färgen med inslag av röd lila stänk. Doften lovar svartvinbär i läderväska med inslag av violer. Smaken som genereras är ganska kraftig men har börjat slipas till med åren i flaskan. Mörka bär, jordighet, lite tjära och en liten snipighet i avslutet. Tanninerna är ganska bitiga men stör mig inte idag. Sammanfattningsvis en god flaska vin som dock är ganska överprisad eller...!? (www.ewine.eu) EUR 48:50

89p
De Trafford Elevation 393 2004

onsdag 14 september 2011

Ch. Pichon-Longueville Baron 2002

2e Cru Classé 1855. Claretreduceringen 2011 del 7 och nu skall jag bekanta mig med en producent jag smakat en gång tidigare och gillade skarpt. Nära Latour men också "syster" med min förra nitlott i Bordeaux skall vi se om det blir fågel eller fisk. Vingården har väl tidigare setts som en blek kopia till Ch. Pichon-Longueville Comtesse de Lalande (lååååååååångt namn) men har fått ett bättre rykte de senaste decenniet. Inte speciellt billig (ca 600:-) som primör inköpt 2004 så kraven är väl placerade ganska högt upp i ribbstolen. En medelstor areal för att vara Cru Classé i Medoc med 68 ha och ca 25.000 lådor per år. 70% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot och 5% Cabernet Franc är det man har att tillgå för produktionen.

Nog med fakta och fram med korkdragaren för här skall det inte smakas av, det skall drickas och förhoppningsvis njutas! Typisk (?) decenniefärg på drycken. Inte kolsvart men med toner av mörkrött/svart och antydningar till bruna toner i kanten. Doften lovar åt lite porthållet med inslag av cigarrer och svartvinbär. Mycket lovande! Smaken är packad med svarta bär, tobak, lite toffee, angenäma jordtoner och lite mint. Tanninerna är verkligen närvarande men på ett bra sätt och balanserar upp frukterna. Här finns det bra chans för förbättringar i framtiden med bra djup, bra balans och bra längd. En jättegod claret!....efter Mouton, Pontet och Cos så kommer denna i år.

Slutsater: För mig är 2002 f-n så mycket bättre än de sura 2001:orna hittills.

91p

Ch.Pichon-Longueville Baron 2002

söndag 11 september 2011

Roda I Reserva 2006

Alla vinförståsigpåares hatobjekt no1, Rioja, har tappat mycket av sin forna glans till förmån för de ibland rökskadade SA flaskorna som erbjuds på Systembolagets hyllor.  Är spanjorerna verkligen så dåliga? Har bara i min "ungdom" druckit Riojor av tveksam kvalite och kommer ihåg dem som ganska oinspirerande och därefter har regionen hamnat i utvisningsbåset för min del. Nu är det nya tag då kartongen från den seriöst välsorterade och prisvärda internethandlaren, www.decantalo.com (EUR 36:80:-), anländer upp till norr. Primewine debiterar 25% ytterligare om man vill beställa via Systembolaget. Slutsålt!?

Mörk, lite körsbärsfärgad saft uppenbarar sig runt glaskanten. Doften är en fruktsmäll av sällan skådat slag!  Här finner vi alla mööööörka frukter, lakritschoklad, vaniljek, Caj-P kryddblandning, lite chilifrukt och avslutningsvis en hint av mineraler. Smaken är medellång och intitialt har jag lite svårt för den karakteristiska vaniljpinnen, men vad tusan, efter några glas och luft är det ett jättegott vin. Tanninerna är bra närvarande för att ta hand om den lilla sötma som utvecklar sig från Tempranillokompotten.

Kanske inte 100% i min smakkurva men vill gärna prova fler från regionen för att få ytterligare upplevelser.

Aalto, Marques de Grinon, Pintia och Finca Sandoval - Good Shit! "Spaniens viner rockar fett!!!"

90-91p

Roda I Reserva 2006

fredag 9 september 2011

Elderton Ashmead Cabernet Sauvignon 2006

Elderton är en leverantör med skyhöga förväntningar på sig efter min senaste korkdragning. Producentens  Ashmead "vinblock" blev nästan förstört 1997 då man planerade att ersätta de gamla plantorna med nya och mer högproducerande rankor. Vingården valde dock att rädda de 60-åriga vinrankorna för att ha möjlighet att producera en högkvalitativ Barossa Cab i sin portfölj och det återstår att se om de lyckats.

En djup purpurfärgad rödton tumblar runt i glaset. Doften är sammansatt av kryddig  "downunder" eukalyptusläkerol, violer, syltig svartvinbär, tobak, ektouch och vanilj. Smaken är kompletterad med jordiga toner av lakrits och en örtton. Vinet är som helhet en fröjd för smaklökarna men jag upplever att längden är av Bolt karaktär. Explosiv och kort! För +500 SEK tycker jag att man kan förvänta sig lite mer men gott är det!


90-91p
Elderton Ashmead Cabernet Sauvignon 2006

torsdag 25 augusti 2011

Paolo Scavino Carobric Barolo 1998

Har, vilket jag tidigare antytt, haft en ganska kärv (passar bra.....) inställning till Barolo-Nebbiolo-sandpapperskärnviner då jag förmodligen druckit dem för tidigt eller druckit viner av tveksam kvalité. Jag blev dock nyfrälst här och ville titta närmare på vad denna producent hade att erbjuda i sin portfölj från inköp gjorda för snart 10 år sedan. Paolo Scavino grundlade vingården 1921 i Lange regionen och efter sin död drivs nu gården av dennes son och 2 barnbarn. Till skillnad från Bric del Fiasc, som jag drack i våras, är detta en blandning av tre olika "cruodlingar" inom vingårdens ägor, Rocche di Castiglione, Fiasco och Cannubi.

En klarröd, som jag nu förstått, Barolsk vällagrad färg med bruna kanter och härliga alkoholben rinner ner längs glaskanten. Doften är russinlik med finsk lakrits och lite hallon. Smaken är lite bitter med inslag av kubbar och körsbärssylt. Den, för mig, så förhatliga tanninattacken håller sig i bakgrunden och vinet andas mognad och drickbar het. Mycket gott! Man kan dock finna att skillnaden mot Bric del Fiasc är påtaglig. Här var det mer och bättre av allt! Tur att vi snart har möjlighet att stifta bekantskap med 2001:orna då jag tror det blir åka av.

91p

Paolo Scavino Carobric Barolo 1998

fredag 19 augusti 2011

Fattoria Majnoni Guicciardini Chianti 2010

Fick ett mail från allas vår internetälskling, Carlo Merolli, där han basunerar ut att detta "indeholder noget af den bedste Chianti ever." Oj oj oj.....det var ord och inga visor så vi tar och beställer ett 12-pack för, hör och häpna, 1.200:- SEK med leverans och allt. Det här måste upplevas! Carlo meddelar därefter att erbjudandet är fulltecknat så det är inte lönt att göra sig besvär att få tag på mer.

Korköppnare fram och upptäck en ljusröd, nästan Pinot Noir täthet i färg. Doften lovar Nescafé (den billiga sorten), Ö & B choklad och lite körsbär. Tittar avvaktande på frun som utbrister: -Fy fan vad dåligt-vad är det du har köpt? Aj aj aj......11 flaskor kvar och jag måste hålla med, smaken är absolut inte god. Har lite svårt att analysera detta vin då jag tycker det är, om vi uttrycker det milt, mindre bra! Efter ett glas ställs flaskan bort till förmån för bättre dryck och jag kan bara konstatera att jag är på någon annan planet och inte alls håller med herr Merolli med detta vin. Lite beskt, svag frukt, Pippi Långstrumps sockerdricksträd och ganska tanninstarkt! Tur att det inte var dyrare då jag har svårt att se en framtid för denna leverans! Det håller faktiskt nästan Montebuena klass.

Det är bara bita i det sura äpplet (eller i detta fallet Chiantiflaskorna) och gå vidare! Shit happens 1.200 SEK fattigare........................får nog börja sålla i mina inköp. Det här hade kunnat vara 2 flaskor Aalto PS!

Blir kul att se om någon annan bloggare har gått på detta vin!

75p

Fattoria Majnoni Guicciardini Chianti 2010

onsdag 17 augusti 2011

Ch.Léoville Poyferré 2001

2e Cru Classé 1855. Claretreduceringen 2011 del 6 och närheten till Las Cases borde väl ha smittat av sig på kvalité i flaskan? Som glad amatör har jag inte haft förmånen att dricka Las Cases men om den påminner om detta slott kan man undra om man missat något!

En ganska genomskinlig purpurfärgad claret med en ganska lätt och ointressant lagrad höskulle svävar upp ur glaset och tyvärr känns om jag varit med om detta tidigare i vår. En mjuk och ganska tråkig och oinspirerande smak med nätta slag av kryddig svartvinbär, lite grönaktig kartighet, tobak, kärnkärv och avsaknad av mycket av fruktdjupet. En typiskt tråkig 2001 Bordeaux: Lätt överprisad med Green Goblinsmak!

86-87p

Chateau Léoville Poyferré 2001

tisdag 2 augusti 2011

De Trafford Shiraz 2006

Min favoritgård i Sydafrika och ett vin med muskler vars EPO-dopadedruvor blivit tvångsmatade med kreatin och färg. Vid mitt första besök i landet 2005 kunde man köpa dess seriösa shirazer på vingården för 150:- och dessutom ta med sig flaskan till någon av Stellenboschs många utsökta krogar. Korkavgift 50:-..............Tack så mycket! WS har öst poäng över gårdens shirazer vilket gör att priserna hänger med och nu kan man beställa De Traffords shirazer från http://www.ewine.eu/ för EUR 44:95 och med dessa priser har man ganska mycket att bevisa.

En lilaröd, tät och ogenomtränglig dryck hamnar i glaset. Doften är packat med choklad, peppar, lakrits och svartvinbär. En massiv frukt med inslag av söt krydda drabbar smaklökarna men här måste jag krypa till korset och konstatera att mitt favoritvin inte har den bästa balansen. Alkoholen (15,5%) dödar mycket av ovan intryck och slutsatsen blir ett lite för sötsliskigt vin med mycket kraft men inte mycket finess.

Om Ch. Pontet Canet skall representera Baryshnikov på Bolshoibaletten framstår De Trafford som en vilsen vakt från Stureplan vid samma balett med mycket muskler, imponerande med en upphöjd auktoritet men inte mycket balans och hjärna...........................

86-87p

De Trafford Shiraz 2006

söndag 31 juli 2011

Ch.Pontet-Canet 2004

5e Cru Classé 1855. Claretreduceringen 2011 del 5 och nu börjar det verkligen att röra på sig i sydvästra Frankrike. Den olika cruindelningen på Medocslotten från 1855 stämmer säkert ganska bra överlag men just detta slott måste vara ett stort undantag! Har inte druckit viner från producenten tidigare men känner, helt subjektivt....vad annars, att den absolut inte är sämre än bygrannen som jag drack här.

Mörk, svartmustig färg tumlar runt i glaset och har inte doftat på många viner med en så renodlad svartvinbärsdoft som här. Lite körsbärskross och en bit god choklad finner sig in i doftcentra. En bra början! Smaken är ett pottpuri av Jokksvartvinbär, chokladpralin (de goda....), körsbär, viol och lite jordighet. Tanninerna markerar att det inte får bli fler flaskor öppnade på ett tag men här finns det sannerligen potential. Kvalitetsmässigt i klass med Cos 2004 om inte bättre!

Så här skall det alltid vara: Vad roligt det är att få dricka så här goda viner!!!!!!!!!!!


92-93p
Chateau Pontet-Canet 2004

tisdag 26 juli 2011

Cirrus Syrah 2005

Har varit på besök i Sydafrika vid två tillfällen, -05 & -07, och kunde inte undgå att besöka denna fantastiskt vackert belägna vingård (Ernie Els Wines) högt över Stellenbosch. Tyvärr tycker jag att man håller på att "prisa" ut sig då vinerna har skenat iväg till fantasipriser om man relaterar till den upplevda kvaliten.

"Ernie Els Wines föddes 1999 som en idé, när de båda kompisarna Ernie Els, golfproffs, och Jean Engelbrecht, ägare av Rust en Vrede, diskuterade hur man skulle kunna göra moderna kvalitetsviner för en yngre publik. Idéerna utvecklades vidare inom ramen för Rust en Vredes verksamhet, men 2004 renodlads verksamheten i Rust en Vrede och Ernie Els Vineyards skapades med Els och Engelbecht som ägare och med innehav av de vingårdar på Helderbergs sluttningar, som under ett par år gett druvor till Els viner. Ernie Els Wines kom att omfatta fyra vinserier. Flaggskeppet är den klassiska bordeauxblandningen Ernie Els, gjord på 60% cabernet sauvignon, 25% merlot och 5% vardera av cabernet franc, malbec och petit verdot. Engelbrecht Els är en ”sydafrikablandning”, som de båda vännerna komponerat med 60% cabernet sauvignon, 20% shiraz och 5% vardera av merlot, cabernet franc, malbec och petit verdot. På Ernie Els Wines repertoar finns också Cirrus, vinet som görs i samarbete med Napa Valley-företaget Silver Oak, en ”côte rôtie-blandning” på 97% syrah och 3% viognier. Även Guardian Peak-vinerna produceras av Ernie Els Wines. Det är en serie modernt fruktiga viner, som man själv beskriver som en syntes av Nya världens fruktighet och Gamla världens komplexitet. Vinerna finns som endruvsviner eller blends: SMG (shiraz, mourvèdre, grenache) eller Frontier (cabernet sauvignon, shiraz och merlot)." (http://www.vingruppen.se/Producenter2/Producent/Produkt/?Product=4948)

Ett ljust blålila sken lyser upp glaset. Ganska lätt för att vara sydafrikan och överlag vill jag påstå att mycket av intrycken stämmer överens med tidigare druckna Boukenhoutskloof men i en sämre och mer intetsägande och tråkigare stil. En ganska kort eftersmak lovar inte några sensationer framledes i källaren. Gott men inte någonting som kommer att etsa sig fast i vinminnet!

87p
Cirrus Syrah 2005


onsdag 20 juli 2011

Boekenhoutskloof Syrah 2006

En PR-konsults mardröm eller hur skall man kunna referera till ett vin vars namn man måste Googla på för att stava och uttala rätt? Har alltid ansett att denna vingård håller den absolut högsta klassen av de sydafrikanska vinproducenterna och man producerar en lite "Rhonsk" återhållsam stil på sina shirazer vilket sticker ut från de de vanliga broilermuskelshirazer/syraher från den nya världen. Kanske därför man valt att kalla denna Syrah? Vingården är belägen längst in i den vackra Franschhoekdalen och namnet härrör från ett bokträd i Kapstadsregionen vilket var uppskattat som byggmaterial till möbler under 1800-talet, därav de många stolarna på vinflaskans etikett.

En medelmörk blålilaton rullar runt i glaset och dofterna lovar peppar och parfym men en ganska återhållsam fruktblandning. Smaken genomsyras av kaffe, choklad, körsbär, mocca och blåbär. En mycket balanserad flaska som tar tillvara det bästa från regionen med klara inslag av gamla vinvärldens sätt att producera viner. Skitgott helt enkelt! Bästa sydafrikanen.......?

93p

Boekenhoutskloof Syrah 2006

fredag 1 juli 2011

Bodegas Aalto PS 2006

"Vinbegär"- ett resultat av alltför höga ambitioner som inte är kompatibelt med börsen!?

Ibland drabbas man av ett begär som gäller en speciell flaska av någon speciell årgång eller producent. Den är antagligen för dyr eller för svåråtkomlig men man vill till varje pris i alla fall testa och kosta vad det kosta vill för man kan alltid finna en orsak till att den är värd priset! Så har fallet varit med Bodegas Aalto PS för mig och hur skall man uppbringa denna? Testade producentens andra vin under maj månad vilket gav mersmak och vill av någon outgrundlig anledning upp i kvalité......någon som känner igen sig? Vid semesterresan i maj och besöket hos SA Cisterna i Alcudia bärgades denna flaska för EUR 54:-.

"Detta vinprojekt fick se dagsljuset så sent som 1999 och det är Maiano Garcia förre chef vinmakare på Vega Sicilia med 30 års erfarenhen av att göra viner i världsklass. På sin högra sida så finner ni oxå förra chefen för hela Consejo Regulador i Denominacion de Origen Ribera del Duero (92-98) Javier Zaccagnini . 32 hektar börjades det med och är nu uppe i 43 hektar, det är givetvis Tinta Fino som odlas (klon av Temperanillo) På vissa platser på är rankorna uppe mot 100 år gamla. Sen är det är inte alla år som det görs Aalto PS pga av att druvorna inte håller den extremt höga kvalitet som Mariano och Javier ställer för kvalitet. 2002 och 2007 gjordes inte Aalto PS. Håll nu i hatten! 32 månader får vinet vila i faten och detta märks på vinets otroliga kryddighet men med fräck elegans!
Drick nu men gör inget om du lägger undan en flaska i 5 år."
(http://gastrovin.blogspot.com/2010/07/bodega-aalto-ps-ribera-del-duero.html)

Färgen är brunröd med en tät och ogenomtränglig färg. Doften genomsyras av dopade körsbär, hallon, jordgubbar, vaniljpinne och tobak. Ahhhhhh! KANON! En väldoserad ekplanka är spikad i glaskanten och man måste bara uppleva doften, kraften och smällen i munnen då denna drabbar smaklökarna. Ganska vassa tanniner men inget som stör mig idag. Detta är ett sjuhelvetes vin! Lite för mycket kapad ek initialt men denna mildras med luften i karaffen, mängden utsökt dryck i skallen och magen. Ett kanonvin!

För er alla som tycker att Systembolaget är ett bra inköpsställe kan jag rekommendera inköp via http://www.divine.se/ och då får ni böta 895:- per flaska!!!!!!!!!!!!!
Om ni kan läsa och skriva och inte har något emot att beställa 18 flaskor Superspanjorer på internet kan jag rekommendera http://www.decantalo.com/ som tar EUR 58:40 per flaska men då tillkommer ca 40 SEK per flaska i frakt och skatt. Det innebär att vårt eminenta och haussade Systembolag med dess anhang till importörer och distributörer bara debiterar ca 50% extra i pris för att Ni vid beställning här i 9 fall av 10 skall få veta att:

1. -vinet är slut
2. -det finns inte på depån
3. -inte få veta någonting-bara vänta hemma utan besked om vad som hänt med beställning

En manual för alla osäkra köpsugna internetpionjärer hur man går tillväga:
1. Ta fram kreditkort (förslagsvis med täckning).
2. Beställ önskade viner på site någonstans inom EU.
3. Hämta SKV5386 på http://www.skatteverket.se/ och betala in 291:33 för 18 flaskor på ert skattekonto. (om ni inte vill spela roulette med paketet och riskera omhändertagande via Tullverket)
4. Automatiskt få hemskickad en deklaration från Skatteverket som man i stort sett bara skriver under och skickar tillbaka.
5. Vänta på leverans till dörren-inget köande på fredag eftermiddag!!

Upphör med att handla 2 flaskor varje vecka på Systembolaget och ladda upp med kvalite till reapris för 2 månader framöver via internet och sluta göda "Bolagsmaffian" för f-n!



95p
Bodegas Aalto PS 2006

söndag 19 juni 2011

Penfolds Bin 707 1996

Grangevariant i cabernetkostym! Så vill man från Penfolds sida att konsumenten skall uppfatta Bin 707 så ambitionsnivån är det inget fel på. Jag tycker att Penfolds är ett fascinerande företag i vinbranschen. Man producerar 1,4 miljoner lådor vin per år och mycket är av tveksam kvalite (läs: Rawsons Retreat) men har samtidigt även ett världsberömt vin som Grange i sin portfölj vilket gör att bredden är nästan oöverträffad inom vinvärlden. Sedan 1963 har man producerat Bin 707 varje år med undantag för några få årgångar då man inte fann att kvaliten på druvorna uppfyllde de högt ställda kraven. Just 1996 anses vara en av de bästa årgångarna man pressat fram så detta skall bli intressant. Druvorna från denna 1996:a kommer från Barossa Valley, McLaren Vale och Coonawarra.

Färgen i karaffen är djupröd med inslag av bruna purpurtoner då man häller upp i glaset. En av de renaste svartvinbärstonerna jag känt utvecklar sig i glaset tillsammans med den amerikanska eken, mörka barossa bär och kaffe. Smaken är packad med cedarträ, bärsylta, cassis och lagradekplank och eftersmaken hänger kvar i minuter i munnen. Tanninerna är mjuka men närvarande och tillsammans med syran och frukten blir det ett sjuhelsikes vin med bra struktur och komposition. En liten sak som stör mig är den lite väl dominerande eksmaken vilken kunnat vara lite mer diskret.

Det känns som att få komma hem efter irrfärderna i Medoc de sista veckorna. Här kan man lita på att producenten med dessa viner levererar till skillnad från den mycket ojämna kvalitén jag funnit i Bordeaux under våren!

94p
Penfolds Bin 707 1996

tisdag 14 juni 2011

Bodegas Pintia 2004

"Ta mig så långt från roséträsket som möjligt!" tänker jag då jag sitter på balkongen i 25C värme kl 21.00 och skall äta en sommarsallad med grillad oxfilé! Vad kan passa bättre än Vega Sicilias dotter i Tororegionen, lite väster om från Ribera del Duero, som har viner som tilltalar en "fruktjunkie" som jag? Med 100% Tempranillodopning i muskelförpackning och tanniner á la Nebbiolo halar vi upp ett kraftpaket som provocerar.

Färgen är totalsvart med toner av "sista sumpen kaffe i perkulator". Inte mycket ljus som kommer igenom detta glas. Dofterna samlas runt en ganska massiv svartvinbärston med inslag av mocca, choklad, tobak och vanilj. Tungan slår volter av ganska vassa tanniner med god ekinsats och man kan konstatera att detta är ett fantastiskt gott matvin med +2 min eftersmak som rullar runt. Skulle kanske behöva luftas lite ytterligare då det upplevs lite för kraftigt och strävt solo men helheten är mycket bra och jag tror att det kommer att utvecklas 5-10 år framöver i mörkret.

De sista tidens viner har hållet en mycket bra klass så jag fortsätter väl på den inslagna vägen!?

92p

Bodegas Pintia 2004

söndag 12 juni 2011

Pagos Marques de Griñon Emeritvs 2004

Mallorcabesöket i Alcudia resulterade i två flaskor spanskt som rekommenderades av den engagerade försäljaren i gamla Alcudia, SA Cisterna, vid torget i centrum. En ganska stor källare med många spanska godbitar till bra priser. Varm rekommendation! Charterflyget har dock bara 15 kg baggagevikt så man kommer tyvärr inte långt på volymen av inköpen när barnvagn och all annan packning skall adderas. Från Toledo kommer denna dryck och här har bordeauxauktoriteten Michel Rolland varit inblandad vilket gör vinet extra intressant. Blandningen är Cabernet Sauvignon, Syrah och Petit Verdot.

Oj vilken mörk yta! Kolsvart med köttiga ben som rinner nedför kanten på glaset och doften är sannerligen maffig! Man kan redan säga att detta vin har många långa år att förändras och utvecklas i en källare. Utsökt! Tung mint, övermogna körsbär och vilda bär hamnar i näsan! Tanniner med en massiv mörk fruktmur samlas och man anar en liten bitterhet tillsammans med den alltid närvarande eken på ett angenämt sätt. Lååång eftersmak! Finess, kraftfullt, smakrikt men ändå i balans. Skitgott, men som det nästan alltid visar sig, ganska dyrt, EUR 40:-. Går även att beställa här men kostar då EUR 58:-.

93p
Pagos Marques de Griñon Emeritvs 2004

onsdag 8 juni 2011

Ch.Cos d'Estournel 2004

2e Cru Classé 1855. Claretreduceringen del 4 & "Rättning i ledet!"  Jag hoppar in i kön till Bordeauxhyllningskören! Flaska efter flaska från Grodätarland har gjort mig besviken och det var väl på tiden med en smakupplevelse som reducerar en del av missnöjet som håller på att utvecklas.

Mörk, mörk, jättemörk färg med blåsvart ton av övermogna körsbär. Detta bådar gott! En massiv doft men mycket välfördelad över hela paletten av tobak, läder, mörka plommon, svartvinbär och Zoegas. Välavvägd smak av kryddor, lakrits, choklad, mocca och peppar. Strävheten är fortfarande ganska påtaglig men håller på att slipas av de hårda hörnen och flaskan är mycket drickvänlig redan idag. Vilken revansch från de mediokra och intetsägande mögel 1996:or jag druckit under våren! Jag kryssar för "Gilla Medoc-ibland " på Facebook och instämmer helt i att de verkligen kan göra goda viner i regionen.

92p
Ch.Cos d'Estournel 2004

lördag 4 juni 2011

Chavy Puligny-Montrachet 2007

Jag tror jag överlåter till de mer kompetenta att redogöra för området och producenten då jag inte har så mycket att tillföra här :-). Det är alltså Domaine Jean-Louis Chavy vi har att göra med här.

Glaset har en förhållandevis ljusgul färg med lite grönaktigt skimmer och skiljer sig ganska mycket från de nya världen chardonnayer jag druckit från exempelvis Dutton Russian River, USA. Doften genomsyras av en arom av citrus, butterscotch och päronstänk. Smaken är lite lätt pärlande med en eftersmak av grapefrukt vilken blir lite väl besk i min värld. Jag är nog kanske inte redo för finrummet ännu då jag upplever VIP-avdelningen lite anonym och svåråtkomlig om man jämför med nya världens goda exempel på fruktdrivna smakkompotter! En god chardonnay men jag hoppas att jag någon gång i framtiden har turen eller förmånen att få smaka något från Le Montrachet!

Kan inte låta bli att kommentera ledaren hos Livets Goda i senaste numret då jag aldrig läst maken till självgod attityd hos chefredaktören i fråga. Kan inte riktigt förstå bakgrunden till detta behov av att slå sig själv på bröstet och hävda sin oerhörda kompetens och erfarenhet inom vinets värld. Det kan väl inte vara någon hemlighet bland läsarna att herr Enqvist har mycket erfarenhet och är kompetent men sättet att framföra det på ger en ganska sur eftersmak. "Lita inte på någonting utöver vad vi i Livets Goda skriver då jag har ERFARENHET och kan sätta vinerna jag provar i perspektiv då jag dricker DRC lika ofta som ni dricker mjölk!" Lite patetiskt blir det allt och enda slutsatser blir att Chefredaktörn känner sig lite hotad av "föreningen för inbördes beundran" kollektivet på internet! Vad Enqvist aldrig berör är tidningens beroendeförhållande till importörerna som annonserar i tidningen. Hur skall han någonsin kunna anses vara objektiv i bedömningen av ett vin då han av naturliga skäl inte är så benägen att kapa av handen som föder en? En ganska naturlig följd av detta är att man aldrig tar upp internets oändliga bredd och möjligheter för de svenska vinkonsumenter vilka har ett intresse som sträcker sig bortom Systembolagets och dess importörers (läs: tidningens annonsörers) värld . Man måste fundera på vad oddset är för att man i tidningen i framtiden kan få en kompletterande webbadress vid sidan av Systembolagets beställningsnummer som ett alternativ vilken kan erbjuda 30% billigare inköpsställe inom EU........? Jag hyser inte någon illusion om min egen betydelse i sammanhanget då jag är en liten myra i mediabruset men å andra sidan finns det ganska stora myrstackar..................................................!

88p
Jean-Louis Chavy Puligny-Montrachet 2007

torsdag 2 juni 2011

Le Ragose Amarone 2003

Om Carlo Merolli talar (eller skriver) -- då lyssnar man; i alla fall om man vill göra bra vininköp :-)

Köpte under våren ett 12-pack av denne danska vinhandlare där han erbjöd några årgångar av vinet för 2.000 SEK levererat och klart! För bra för att vara sant? Vi öppnar en flaska och kontrollerar om jag fått en variant av "Capitel de'Roari Amarone" som jag måste fasa ut via rödvinskok.

Färgen visar en nymurad tegelvägg med inslag av rödbruna toner och draperierna är alkoholsilkigt sockerdraperade. Doften påminner inte om några av de sämre Amarone jag druckit senaste tiden vilket naturligtvis är en bonus! Ljusa bärtoner utan den utpräglade russindrivna parfymen som normalt är närvarande. En massiv korv med lite rökton, svarta körsbär, plommon i sockerlag och lite lagom med romrussin. Där kom det till slut men längst bak i tågsetet. Ett jättegott vin med en modern Amaronetappning och jag har som vanligt INTE blivit lurad av herr Merolli. Ett fynd!

89p
Le Ragose Amarone 2003









måndag 30 maj 2011

Paul Jaboulet Aîné Hermitage "La Chapelle" 2001

Blev inspirerad (eller skrämd) av provningen som gjordes här och sprang ner och skramlade bland flaskorna för att fiska upp en etikettungviktare i samlingen. I början av mitt vinintresse köpte jag på mig alltför många välkända, men som det har också har visat sig, rätt så tråkiga och intetsägande vinflaskor till alltför höga priser. Har inte bestämt mig om La Chapelle tillhör dessa så vi provar "kapellets" syrahdruvor ikväll för att utröna om man gjort "ett fatalt misstag" även med denna årgång. Det är trots allt ganska kul att dricka ett vin som i årgång 1961 tillhör bland de dyraste man kan köpa eller vad sägs om 100.000:- flaskan.......någon..........?

Har inte druckit så mycket Hermitage viner över åren men man slås varje gång av hur ljus färgen på vinet är då man jämför med sysslingarna i "aussieshirazerna". De är kanske så olika att de inte ens kan anses vara släkt! De år som vinet har fått på flaskan visar sig i en liten lätt brun-röd nyans. Doften är elegant med toner av finsk lakrits, hallon, svartvinbär och lite rökig korvstoppning. Tanninerna är mjuka med en klar syraton som ger en liten lätt kolsyrekänsla och smaken är väl i balans med de mörkröda frukterna men jag upplever vinet som lite väl mjukt och lite intetsägande. En ganska kort och lätt eftersmak vilken inte lovar ett långt och utvecklande liv framöver i flaskan men vem vet?

På det hela taget ett gott vin som jag ändå tycker underpresterar i förhållande till sin ryktbarhet och pris så några fler flaskor debiteras inte på mitt kort förrän ordningen är återställd men den är mycket bättre än de "vissna" kort jag druckit från välkända Medocslott den sista tiden!

90p
Paul Jaboulet Aîné Hermitage "La Chapelle" 2001

fredag 27 maj 2011

Bodegas Protos Crianza 2004

En skön semestervecka på Mallorca erbjuder mycket sol, bad och en del god mat och nya spanska vinintryck. Vi skippar de många slätstrukna intagen och tittar närmare på någon rolig överraskning. På en stor turistort som Alcudia finner man av naturliga skäl att de flesta restaurangerna inte prioriterar kvalitén på varken mat eller vinutbud. Man kan dock ha lite tur och finna en del ljusglimtar på piren i Port d'Alcudia och även i den gamla stan (vilken för övrigt presenterar mat i en fantastisk medeltida miljö och då är det svårt att stå emot.......)

Vinet i glaset, som kommer från Ribera del Duero, är körsbärsfärgat med en gyllenbrun lagringskant. Doften är kryddigt fruktig med ton av Lindt choklad och rostad vanilj. En mjuk smak av cappuccino, vanilj, körsbär, liten russinton och en behaglig syra/tanninkomposition möter gommen. Medelkraftig i eftersmak och på det hela ett riktigt gott vin på restaurang för 18 EUR. Ser att det går att beställa på Systembolaget för 194:- och då blir det lite mer tveksamt om "värde per krona" består.

Här blir man lite mer konfunderad över prissättningen av viner på de svenska restaurangerna. Jag kan här dricka ett riktigt gott vin för under 200:- på restaurang vilket skulle vara en omöjlighet i Sverige då det här skulle betinga ett pris runt 600-1.000:- (?!) vilket det naturligtvis inte är värt. Kan ingenting om den svenska restaurangbranchens prissättning men man blir lite förvånad och ockerlampan blinkar då man tittar på Operakällans vinlista. Några exempel: Finca Sandoval 1.200:- (inköp 249:-) eller Pintia 2.250:- (inköp 359:-). Att sedan Operakällaren har ännu lägre inköpspriser på avtalen med dess importörer gör saken ännu mer förvånande. Att man skall ha en mtrlkostnad på 20% kan man väl acceptera när det gäller matdelen men hur tänker man vid prissättning av ovan viner? Det bör inte vara marginalen som är problemet för den svenska restaurangbranchen utan volymen.......eller? Ovan exempel gör att man alltsom oftast struntar i att gå ut och äta och om man mot förmodan skulle ha en sådan kväll blir det en Norrlandsguld som slinter ner!

88p

Bodegas Protos Crianza 2004
(http://www.flickr.com/photos/jlastras/2682777664/)


tisdag 17 maj 2011

Bodegas Aalto 2007

Nu lämnar vi Bordeaux för ett tag och tar oss till Spanien. Med en historia på bara dryga decenniet (1999) har Bodegas Aalto rusat fram och fått ett anseende och ryktbarhet som gör mig sugen på att prova deras viner.  Med 100% tempranillo (eller tinto fino) blir man lite orolig att man skall drabbas av samma fadäs som här men jag brukar kunna lita på Ribera del Dueros viner och jag testar. Årgången bör kunna vara en bra variant då jag inte kan se att man har producerat toppvinet Aalto PS vilket gör att många av de tilltänkta PS-druvorna har hamnat i denna flaska.

Röd och lite blåblodig ton rullar runt i glaset och doften lovar choklad, Rollokola, vanilj, bra ek och körsbär. Smaken är mjuk med lagom tanninsträvhet, mycket pepparkraft, syltig örtighet och tobak. Lite spektakulärt för att komma från Spanien men mycket gott om man dricker det i ensamt majestät. I lite finare sällskap upplever jag att det inte har det där djupet och komplexiteten man först anade och smakade av. Det vill på att falna av med timmarna i karaff och jag har svårt att sätt fingret på vad det är som händer. På det hela ett gott vin vilket ger lite mersmak och jag vill gärna prova PS för att testa skillnaden även om PS lämnar en besk eftersmak på bankkontot.

Köp kan rekommenderas på www.decantalo.com för EUR 25:- istället för att bli rånad på Systembolaget för 349:-.

91p
Bodegas Aalto 2007





måndag 16 maj 2011

Ch.Pichon-Longueville Comtesse de Lalande 2001

2e Cru Classé 1855. Claretreduceringen del 3 och vi hamnar i södra Pauillac i gränsen mot St. Julien. Nära granne med Ch. Latour och slottets anseende (och även priset) befinner sig i den övre skalan på Medochalvön så förväntningarna är ganska höga vid denna korkdragning.

En förvånadsvärd gyllenbrun ton möter oss i glaset och skulle jag inte ha flaskan i handen skulle jag nog utifrån färgen gissa att vinet hade 15-20 år på nacken. En mjuk och len doft av soja, ek, svartvinbär, mogna plommon, russin, körsbär och en liten hint av fuktigt hö så här 10 år efter skörden. Smaken är dock ingenting speciellt att skriva hem om. En ganska svag lite bitterbesk fruktcocktail med mycket kort eftersmak och medelsträva tanniner indikerar att vi har att göra med ett mediokert hantverk som definitivt inte svarar upp mot förväntningarna jag hade innan jag smakade av vinet. Utvecklingen under kvällen stannar också upp och jag upplever inte några nya vackra sensationer komma fram från den ena karaffänden.

Mest besviken blir jag trots allt på mig själv då detta är en av de dyrare viner jag inhandlat. Hur i h-vete kan jag gå och betala 686:- i december 2004 för ett vin med detta högst medelmåttiga smakintryck? Att själv bidragit med några 1.000-lappar till den vansinniga prisstegring som skett i regionen strör ännu mera salt i såren. I vissa fall kan jag ha förståelse för att vissa smakstilar inte passar mig (läs nedan Domaine Pegau) men kan ändå intuitivt förstå att smakerna som utvecklas i denna typ flaska har sin breda uppskattning. I ovan flaska har jag däremot ingen förståelse för hur man kan finna en uns av storhet då det finns väldigt lite att uppskatta. Balanserad:javisst! Mild:javisst! Menlös:javisst! Vinet är inte dåligt men otroligt överprisat och i fortsättningen kommer jag lämna denna produktion till de asiatiska triaderna!

85p
Ch.Pichon-Longueville Comtesse de Lalande 2001

lördag 14 maj 2011

Ch. Lynch-Bages 2002

5e Cru Classé 1855. Claretreduceringen del 2 forsätter och vi tar oss ytterligare några kilometer söderut inom Pauillac och hamnar hos familjen Cazes slott strax söder om byn Pauillac. Jag gillar denna del av Medoc då de flesta viner jag smakat härifrån har hållit hög klass till skillnad från St. Estèphes varianter som jag hittills inte uppskattat alls.

Färgen är djupröd med ljusrosakant och doften genomsyras av en svartvinbärsgele som är välkomponerad och kontrollerad. Smaken framträder lite lent i mjuk tjära, mocca, grön peppar och svartvinbärssylt. Frukten är dock ganska svag och eftersmaken är väldigt kort. Ett gott vin att dricka en kväll tillsammans med en kycklingsallad med inget jag skulle köpa fler flaskor av.

88p

Ch. Lynch-Bages 2002

fredag 13 maj 2011

Ch. Clerc-Milon 2000

5e Cru Classé 1855. Claretreduceringen del 1 i lagret har börjat och vad passar bättre än att röra sig någon kilometer söderut från min tidigare "Cossammandrabbning" i södra St Estèphe. Vi förflyttar oss till norra Pauillac och hamnar precis mellan storheterna Mouton & Lafite vilket kanske innebär en smakförskjutning åt det kraftigare cabhållet?
Färgen är mörkröd med toner av ljusbrun glaskant som antyder att vinet inte är purungt men ändå inte har 20 år på nacken. Doften genomsyras av en renhet i välavvägd svartvinbär, mineralstänk, tobak, härlig moccatryffel och penndrag. Smaken är balanserad med angenäm tanninkomposition och fruktkompotten är närvarande på ett bra och välavvägt sätt. Eftersmaken är medellång och jag tror att vinet har nått sin topp i min bordeauxvärld för jag vill ju inte lagra sönder vinerna på samma sätt som "Cos:arna". Så här tycker jag en god flaska vin skall smaka. Inget överdåd utan en elegans och avvägning som är ett nöje att uppleva. 

Kan däremot inte förstå de många upplevelser där alla vittnar om bordeauxvinernas ypperliga och fylliga karaktär som gör att de passar kanonbra till smakrika köttbitar. Jag upplever att frukten i de jag hittills druckit är på tok för svag för att komma fram genom smakkompotten vid ovan servering. Ge mig en Napacab eller liknande som slår igenom smakmuren från maten och använd bordeauxvinerna till något lättare mat då de gör sig mer rättvisa här!

90p
Ch.Clerc Milon 2000

onsdag 11 maj 2011

Greenock Creek Alices Shiraz 2001

En Hummer H1 från Barossa Valley har anlänt och det tarvas noggranna förberedelser för att göra detta vins nedslag i glasen rättvisa. Greenock Creek är en liten producent i centrala Barossa med en produktion på endast 2500 lådor och har under åren byggt upp ett gott rykte inom den australiensiska vinvärlden så det här måste givetvis provas.

Vi möts av en gyllenbrun kant med en typisk barossalik mittdel av mörkröd köttcentral. Doften genomsyras av den typiska fruktdrivna shiraztonen vilken bubblar av mörkröd frukt, svartvinbär, syltiga björnbär, svarta russin, mörka dadlar, lakrits och peppar. Här upplever jag smaken lite för portvinslik för att alla de fantastiska dofterna skall samlas och utvecklas i gommen. De 15,5% förstör en del av den fantastiska potentialen i vinet och jag undrar hur detta smakade för 5 år sedan då frukten kanske var lite mer framträdande. Ett gott vin men knappast värda 98 RP-points..........................................................

91p
Greenock Creek Alices Shiraz 2001

måndag 9 maj 2011

Domaine du Pegau Chateauneuf du Pape 2007 Cuvee Reserve

Ja då var vi där igen med ett vin som man förväntas lovorda och tycka är fantastiskt och det är alltid lika roligt att pröva dessa för första gången för att få en uppfattning av sina egna smakpreferenser. Har bara druckit La Nerthe tidigare från regionen och var då inte speciellt imponerad men tänkte väl att vi provar det bästa?! (jaja.....inte DaCapo!) som finns för att få ett riktigt smakprov på vad området har att erbjuda.

Färgen är mellanröd, medium fyllig och doftar lite jultoner med pomerans, julskinkans lagerblad, örter och lavendel. Körsbärssmaken hittar sin väg genom lite kärva tanniner med en ganska alkoholstark eftersmak men jag kan bara inte gå igång på detta............WS95, RP95, IWC 94....kan fortsätta hur länge som helst men detta är uppenbarligen inte heller något favoritområde i vinvärlden. De genomgående örtdominerande tonerna tar över och gillar man inte kryddan så gillar man uppenbarligen inte stilen i denna "druvröra". Snart kanske man blir omyndigförklarad på blogspot efter alla dessa franska vinkapningar...................................

86p

Domaine du Pegau Chateauneuf du Pape 2007

fredag 29 april 2011

Finca Sandoval Manchuela 2006

Ja ikväll var vi i Spanien för att avnjuta en av journalisten Victor de la Sernas bidrag för att höja mitt anseende på spanska viner via sitt vin från regionen Manchuela mellan Alicante och Madrid.

Vinet är blandat till 3/4 av Syrah och ytterligare en inblandning av Mourvedre och lokala Bobal druvan. Syrahinslaget gör sig inte riktigt tillkänna i färgen på vinet som trots allt har en ganska ljusröd glaskant med en djupblodröd mittkropp. Doften är packat med mörka frukter och kaffechoklad med ett inslag av en nykapat ekplanka av god kvalite. Smaken är relativt tanninvass med starka (för starka....?!) inslag av ovan träbit, mörka körsbär, mer choklad, kött kött kött kött och lite kanel. Eftersmaken är ganska lång med en liten liten bitter/besk grapefruktsyra som gör sig gällande på ett bra och angenämt sätt i kombination med köttfruktcocktailen. Tycker som helhet att vinet är gott--kanske kommer också att bli mycket gott men det påminner lite om de moderna lampor som ser ut som en cromad boll med ljusspröt som sticker ut åt alla håll. Vinet spretar ännu lite grann för en toppnotering men gott är det absolut och tänk vad mina andra flaskor kommer att smaka +2016 om man kan hålla korkskruven ifrån dem!

92p
Finca Sandoval Manchuela 2006

tisdag 26 april 2011

De Morgenzon Chenin Blanc 2008

Det vin på Systembolaget som ger mest för pengarna är en uttjatad klyscha som alla dagens kvällstidningar och även ansedda vinkritiker försöker pådyvla den "okunniga" läsarmassan och av inte alltförsvåra skäl förstår man kanske svårheten i att analysera prisvärdigheten på ett vin då detta beror på många andra parametrar.  Jag måste ändå plussa för ett vin som trots allt är väldigt drickbart så här i vårvärmen och inte kostar mer än 69:- i Systembolagets beställningssortiment. Med ursäkt och hänsyn till mina begränsade erfarenheter inom den "vita vinvärlden" måste jag ändå tillstå att detta är ganska drickvänligt.

Ett ljusgult till mellangult vin med ganska lätt konsistens samlas i glaset. Doften genomsyras av ananas, persika, päron och lite citrus. Smaken är lätt pärlande kolsyreaktig med markerad syra och för priset en bra balanserad ek. För att travestera B-G Kronstam. Prisvärdhet ++++(+) - - betyg 2,75.........

85p
De Morgenzon Chenin Blanc 2008


söndag 24 april 2011

Ch.Cos d'Estournel 1996

Chateau Cos d'Estournel, 2e Cru Classé 1855, granne med Lafite Rotschild och ansedd som en av de bästa slotten i Medoc borde väl kunna presentera viner som upplevs som högklassiga även för en Bordeauxcyniker?!

För många år sedan köpte jag två flaskor av ovan årgång och producent vilka jag sett fram emot att dricka under en lång tid. Gjorde för några år sedan en "förstudie" via dess andra vin, Les Pagodes de Cos 1996, på Lallerstedts vinbar där de hade detta för provsmakning per glas och sommelieren hyllade vinet som en fullträff. Kunde inte hålla med och provet gjorde mig konfunderad då jag inte fann någon undangömd storhet i smaken av vinet i fråga. Har varit lite fundersam över öppnandet av ovan flaskor men läste här om en provning på Hjo Grosshandel vilken gjorde mig lite lugnare. Döm om min förvåning då jag i slutet av mars 2011 öppnar och provar en av ovan flaskor i fint sällskap och återigen inte kan hitta ett spår av den klass som nästan alla andra verkar uppfatta. Flaskvariation eller brist på Bordeauxsmak? Jag har alldelens säkert druckit för lite volym av förstklassig Medoc-Bordeaux för att kunna avfärda regionen som en variant av HC Andersens "Kejsarens nya kläder" men känner mig ändå som pojken i sagan: - Titta, de här vinerna är svindyra och anses vara bland de bästa i världen men ingen tycks inse att de underpresterar grovt i förhållande till priserna och anseendet! Vi måste få ett andra utlåtande och öppnar den andra flaskan NU för att rädda min uppfattning om regionens rykte och ärbarhet! Skall man verkligen tvingas köpa Mouton Rothschild från Medoc för att få en stor smakupplevelse?

St. Estephe:s stolthet(?!) briljerar med en gyllenröd till brun ton i glaset och färgen är verkligen fantastisk! Doften genomsyras emellertid av en ganska avtändade surhödoft av modell häststall som inte lovar gott! Smaken är banalt balanserad, utan tanniner och jag ifrågasätter stilen: Hur svårt är det att balansera någonting när basfrukterna är mycket mediokra och inte på något sätt djupa och nyanserade? Jag försöker under hela långfredagskvällen hitta någonting stort med detta vin, vrider och vänder på tungan, näsan och smaklökarna men här är det stopp. Det här är förbannemig inte speciellt gott! Fadd, menlös, unken och ytterst tråkig utvecklar sig inte smaken heller mer under kvällen. Börjar av uppenbara skäl också ifrågasätta mina smakpreferenser och läser mycket som skrivits om detta vin men det är bara att ge upp. Jag hoppas att årgången är en engångsföreteelse och att mina andra årgångar presterar bättre och tack och lov för att jag inte har några fler flaskor av 1996. Jag har inte heller betalat i närheten av de 2.000:- som Hjo Grosshandel debiterade för 2 år sedan och detta gör mig "Påskglad" (väl så dyrt för ovan kvalite men, 400:-). Tycker synd om alla som lagrar eller dyrköper dessa för en framtida upplevelse och inser att jag måste börja dricka mina lagrade Medocflaskor då dessa inte verkar utvecklas i min smakriktning.

83p
Ch.Cos d'Estournel 1996


fredag 22 april 2011

Dutton Goldfield Chardonnay 2005

Har under åren haft svårt att finna storhet och upplevelser i vita viner vilket gjort att stora delar av denna produktion har passerats oprovat och gjort det ganska svårt att nu analysera med den begränsade erfarenhet man skaffat sig (....eller inte skaffat sig.).
Med ovan sagt kan jag ändå säga att färgen på detta vin är synnerligen guldkolasmörinbjudande. En fantastisk doft genereras genom att snurra denna vätska i glaset. Det visar på en ypperlig frukt av lite bittermandel, nykärnatsmör, barndomens vispade sockerkakssmet, wertherstoffee, citrus, päron och sötaktig vanilj. Syran är ypperligt balanserad och smaken smälter samman ovan dofter och fungerar som en väloljad symfoniorkester. Ett mycket bra vin som helhet.

93p

Dutton Goldfield Chardonnay 2005


tisdag 12 april 2011

Querciabella Chianti Classico 2006

Mängden Sangiovese jag druckit sista tiden är nog mer än jag druckit under hela 2010 men är det gott så är det. Har haft lite svårt för många italienska viner de senaste åren då jag upplevt dem tillknäppta och tanninstinna med en småbesk eftersmak men detta måste ha varit ett resultat av för tidig konsumtion och tvivelaktig kvalite då de senaste exemplen har varit bra, ja till och med mycket bra.

Tillbaka i Chianti med där ett halvfylligt rödbrun porlande och en fatig, rödfruktig tobaksdoft blandar sig i glaset. Smaken är medelkrämig med chokladtoner, lakrits och kaffe. I min smak fortfarande lite väl vasst i tanninerna med en ganska kort smak som hänger kvar i munhålan. En god flaska vin men ingenting jag skulle springa och köa för då den trots allt ligger runt 200:- strecket.

88p
Querciabella Chianti Classico 2006

måndag 11 april 2011

Elderton Command Shiraz 2005

Är detta vin perfekt eller om vi så vill: 100 poäng?

Dalai Lama blev en gång tillfrågad vad som är meningen med livet. Han funderade en stund och svarade kort : ”Att vara lycklig……” Så genialiskt enkelt men ändock så uppenbarligen svårt! I min lilla vinvärld blir jag lycklig varje gång jag får möjligheten att dricka ett vin i denna klass, jag blir lycklig för att jag har några flaskor kvar och jag blir lycklig av att kunna meddela att det kostar inte +2.000:- flaskan utan £47:50 www.slurp.co.uk.

En aspekt är naturligtvis att jag gillar bra viner från Barossa Valley men jag tycker DETTA VIN ÄR FANTASTISKT! Vad skall man ta till när kraftutrycken eller superlativen inte räcker till men detta är nästan för bra för att vara sant! Elderton Command har under åren etablerat sig som en av Australiens bästa shirazviner och druvorna till detta vin skördas från en liten del av vingårdens område från vinrankor som är planterade 1894. Det känns som om delar av artonhundra & nittonhundratalets alla angenäma smaker har filtrerats och förpackats i en fantastisk vinflaska. Australiens no 1? Har inte smakat Run Rig, Astralis, Hill of Grace eller Grange 1998 (Grange 1993:Check! Grange 1980:Check!) men man måste fundera på om dessa verkligen presterar på eller över denna nivå. En bonus är att vi också kan köpa detta till en bråkdel (kanske inte riktigt) av priset!

Här behövs mer än endimensions provsmakningsintryck och jag hittade en annorlunda och rolig variant på provningsanteckningar som sammanfattar det mesta av det bästa och jag kan bara hålla med den engagerade mannen från USA. Tänk om vi möter denna entusiasm hos Systembolaget vid nästa butiksbesök! Romanee Conti, Yquem, Petrus eller Cheval Blanc tror jag aldrig jag får möjlighet att dricka så Elderton Command Shiraz 2005 får bli min ledstjärna tills vidare med vilket jag relaterar alla andra framtida provningar. Det är sökandet efter mitt ultimata vin som gör detta så roligt och vi får se när denna blir nedflyttad från min tron….för det är ju trots allt ingen annan än MIN TRON!  KÖP REKOMMENDERAS VARMT!!

98p
(kan inte sätta 100p då det finns så mycket gott oprovat där ute)
Elderton Command Shiraz 2005

lördag 9 april 2011

Antinori Pian delle Vigne 1999

Dags för ett Stevensonskattkammarfynd i mörkret under trappan.......ett tecken på dålig ordning eller begynnande demens, men jag hade ingen aning om att denna Brunello di Montalcino fanns på lager i väntan på korkdragaren.

Ingen skada skedd då utseendet i glaset är "halvpinotnoiriskt" (går detta att uttala?) med ganska genomtränglig rödbrun ton och en gyllenbrun perifer ring. Doften är mycket sammansatt med kryddiga frukter och första intrycket direkt efter öppning är en ton av honung och bittermadel. Inte något jag förknippar med rödviner direkt! Syran är ganska markerat med en relativt kärv ton av tanniner men smaken utvecklar sig senare på kvällen åt lakrits, kakao och körsbärshållet. Ett mycket gott vin som har många långa år framför sig i en eventuell källare......jag tror inte några fler finns kvar i MIN men men vem vet?

92p
Antinori Pian delle Vigne 1999

fredag 8 april 2011

De Trafford Straw Wine 2003

Min favoritvingård i Sydafrika är De Trafford vilken är belägen högt ovanför Stellenbosch i dess sydliga vingårdsområde precis sydöst om den mer kända grannen Waterford. En bit upp i dalen mellan Stellenbosch och Hedelbergmassivet ligger Mount Fleur vilket är vingårdens riktiga namn och det är inte lätt att finna denna pärla, då vägen är en liten och stundvis besvärlig grusväg (turistbussar göre sig icke besvär)! Farmens vänliga och personliga mottagande vid besök står i stor kontrast till de, i många fall, industrimässiga mottaganden man får på de stora "bulkvingårdarna" i Kapstadsregionen. Här uppskattar jag den småskaliga produktionen (max 3500 lådor) och kvaliten som den tidigare arkitekten David Trafford har åstadkommit på relativt kort tid och den komersiella delen av vinproduktionen startade så sent som 1991. De Trafford håller en genomgående hög kvalite på sina viner och man kan speciellt finna fantastiska exempel på shirazviner vilka tillhör Sydafrikas bästa. Tyvärr har priserna på dessa ökat i takt med alla poäng man erhållit från Wine Spectators James Molesworth. De Trafford är dock mest känd för ovan dessertvin gjord på Chenin Blanc och detta vin anser jag kan konkurrera med de bättre i Sauternes.

Efter en noggrann genomgång av kvaliten på Chenin Blanc druvorna läggs dessa ut för att torka under vingårdens ekträd på fisknätsliknande "straws" under ca 3 veckor. Denna torkningsprocess koncentrerar sockret och smakerna i druvorna och resultatet är en djup guldfärgad dryck packad med doft av aprikoser, citrus, persika och honung. Alla dessa smaker balanseras av eken, syran och en liten bitterhet vilket gör vinet mycket väl avvägt och en fröjd för smaklökarna i kombination med en dessert. Ett vin att rekommendera som finns att köpa på www.ewine.eu i årgång 2005 & 2007 för EUR 24:95 resp 26:95 för en 37,5cl flaska.

92p
De Trafford Straw Wine 2003