Almirez 2010

Med våren kommer behovet att fylla på vinförrådet efter vinterns vedermödor (läs:konsumtion) och internet med dess möjligheter är en välsignelse för vinnördar som jag. Här finns svåråtkomliga flaskor med obskyra namn man aldrig hört talas om men är sinnet öppet finns möjligheter till fullträffar.

Toro verkar vara en region som ligger väldigt långt ifrån publika Rioja vad gäller stil på viner och pressresultat. Vi talar Tinto Fino, Tinto Toro eller Tempranillo men smaken är så olika att jag aldrig hade kopplat ihop olika viner med samma druva då stiler är helt olika. I Toro har vi Lakrisal förstärkt med Currant och Soyafest och Löfbergs Lila! Let´s go! Vi tar i med allt vi har och laddar! Här skall Parker få ett vin som inte går av för hackor.

Nja! Mer sönderhackat blir det allt då alla brutala smakintryck tar över och vi finner ett vin vars beståndsdelar försöker överträffa varandra. Lite bitter, mycket tanniner, full-sexy throttle bottle blir lite för mycket för mig. En fadd eftersmak ligger i bakgrunden efter varje klunk och antingen håller jag på att utveckla en otrevligt fisförnäm inställning tilll vissa regioner och stilar eller också håller jag på att bli en "AntiParker" som söker fel och brister på ett poänghaussat vin.

Om än billigt (EUR 16:90) Decantalo, men jag tror att ett par flaskor räcker för mig i alla fall!

"Man får vad man betalar för......................"

86p

Almirez 2010

Ch.Giscours 2000

Liket lever! En mycket hektisk höst men med ganska lite av NYA vinupplevelser har resulterat i en skiva som upprepar sig. Vi tar en Aalto, vi tar en Aalto, vi tar en Aalto........ja men ibland blir det faktiskt lite för mycket av det "vaniljgoda". En och annan flaska god Elderton, Warwick och Ragose har slunkit ner men inte mycket att skriva hem om sista tiden då flaskorna inte förändrats märkbart sen senaste inläggen.

Hur som ett nytt vin! Fantastisk årgång (på pappret)! 3:e Cru Classé  och svindyrt eller dyrt men jag är som vanligt lite skeptisk innan korken flyger ur. De många besvikelserna på flaskor från Bordeaux lägger en dämpande effekt på förväntningar innan man häller upp!

En svensklagom medellagrad färg med blålila till brunröda toner visar sig i glaset. Ett ungt vin med vassa hörnen avkapade men ändock en kvadrat som arbetar sig åt cirkelstadiet. Varm årgång men absolut drickvänlig idag. Tanniner närvarande men inte "nebbiolo"-attack och det här tycker jag är gott eller nästan +93p skitgott! Jamen det är verkligen en flaska som har nästan allt! Lagom tanniner, en småvass vinbärston men inslag av jordighet och djup som skiljer sig  från mina (tidigare?) favoriter från Barossa Valley. Eftersmaken är inte överväldigande eller på något sätt vulgär. En flaska som visar upp det bästa från regionen med finess, balans och med utvecklingspotential. Tyvärr som vanligt svindyr (EUR 83:-)! Köpt på bolaget för ca 350 pix om jag inte missminner mig. Varför inte ett 12-pack?

93p

Ch.Giscours 2000

Paolo Scavino Bric del Fiasc Barolo 2001

Nebbiolo! Svårt, hårt och i många fall framkallar en förbannelse över att man inte sparat korkdragningen ytterligare ett eller ett par decennier när tungan fastar i gommen och tänderna hugger i överläppen! Efter min förra handpåläggning och vinfrälsning från Paolo Scavino var förväntningarna uppskruvade till max inför tömmande av nedan flaska och årgång. 10-topp listan är ändå ganska trång och svårforcerad och förhoppningarna fanns på en nykomling för listan.

Ljusröd till rödbrun nebbioloton med en doft av hallon, lakrits, körsbär och lädertoner. Smakcentrum uppfattar en tjärad eka med inslag av mocca och våt lera. Svårt att hitta någonting specifikt att anmärka på men.......

På alla sätt ett utmärkt vin med ypperlig balans och smak men det är som att jag hade hoppats på lite mer av stordåd från producenten och årgången. Lite medioker frukt och väldigt vass idag så kvarvarande flaska korkas väl upp om så där en 10 år då!

91p

Paolo Scavino Bric del Fiasc Barlo 2001

Bodegas Aalto 2009

Jag är svårt drabbad av Spanska sjukan! En pandemi med ett särdeles svårbehandlat tempranillovirus som sprider sig i vinkällaren och enda sättet att få bukt med influensasymptomen är att beställa ytterligare ett 18-pack Aalto 2009 från www.decantalo.com för EUR 25:-/st och konsumera snarast möjligt. Jag verkar också ha svårt för att bli immun mot Ribera del Duero tintofino genuppsättningen av sjukan då denna variant har drabbat mig extra hårt.

En svartmustig yta med blålila inslag tumlar runt. Doften är packad med fat, blommor, vanilj och en angenäm plommonsötma. Smakcentrum drabbas hårt av körsbärskompott, sten, vanilj, vanilj, vanilj........men fy f----n vad bra detta är. Mycket vassa tanniner men kraften, balansen och smaken har gett ett ytterst välkomponerat pressresultat!

Publikt? Ja det är absolut ingen svårtillgänglig sur Chianti från ett maffiagarage!
Parkeristiskt? Absolut men jag tror inte Jay Miller har varit med här.............har inte han fått sparken???
25 EURO? Tack för detta. 100% prisvärt!

Heureka!!!!!!!!  Ett humant prissatt vin som är överj...vligt gott! Bästa standard Aalto hittills!

94p

Bodegas Aalto 2009

Mountford Estate Chardonnay 2007

Köpt på inrådan här, här, här och nu slutligen HÄR för det är onekligen en god flaska chardonnay. Nog med smaknoteringar rörande vinet men hur bra är det egentligen?

En god flaska vin som är mycket välbalanserad, komplex och med bra smakdjup och kanske kan vara bland de bästa chardonnayer jag druckit. I klass med Duttons Goldfield 2005 eller Penfolds Yattarna tycker jag dock inte att man lyckas nå upp men Mountford är inte långt ifrån. Priserna på Penfoldsvarianten är också i saftigaste laget............

Alltid förargar det någon men "prisvärd" är den för mig i alla fall!

91p

Mountford Estate Chardonnay 2007

Olivier Leflaive Les Sétilles 2009

Måste börja nosa på finrummet här i vinvärlden! Har i stort sett inte druckit någonting från det haussade men ack så svåra Bourgogne och det kan väl vara på tiden att man börjar snegla på "de eleganta vinens högborg". Kommer in på Systembolaget och skall försöka ta mina första stapplande steg och välja ut någonting vitt till kvällens lax. Någonstans i bakhuvudet klingar Olivier Leflaive med kvalitets associationer så vi drar en flaska från denne producent. Här aktualiseras också svårigheten med Bourgogne för den dåligt insatta: Vad skall man köpa då vingårdar, kommuner, producenter blandas ihop i en salig röra för en novis? Leflaive har Grand Crus, Premiers Crus, Appellation Village, Appellation Regionale osv. Vad nedan är har jag ingen aning om men det lär väl knappast vara någon "CRU"........

Ett klarvit med lite gulstänkt vin och inslag av trä, citrus och äpple. Lite för spritsig och försiktig för min smak men välbalanserad och drickvänlig. En ganska kort och snabb eftersmak utan att ge någon djup eftertanke  i smakväg i fråga om komplexitet och smakrikedom. En helt Ok flaska chardonnay men på det hela taget ganska tråkig och intetsägande.

Jag förstår trots allt att detta inte är någon högkvalitativ produkt från regionen men man blir lite konfunderad över bristen på fruktdjup och stil. Balans, javisst men det är å andra sidan inte speciellt mycket i vågskålen!

83p

Olivier Leflaive Les Sétilles 2009

Finca Aiguasals 2008

Med en produktion på endast 925 flaskor måste man vara tacksam för att få möjligheten att dricka vinet från en liten avdelad lott i Montsant av producenten Celler Dosterras. Rankorna på lotten har en ålder på +80 år och skall enligt uppgift producera en av de bästa Carignan (eller Samsó) i Spanien. Uttaget begräsas till 0,5kg per ranka och priset drar därmed iväg till EUR 38:90 köpt från "Spanienspecialisten" www.decantalo.com.

En mellanröd till mörkröd färg ur flaskan. Dofterna genomsyras av slipad sten, kola, kaffe och lite blommor. Smaken är lagom tanninvass med inslag av jordgubbar, plommon, kryddor, mer kaffe, lakrits och ett litet körsbärsavslut. Väl balanserad flaska med mycket att erbjuda och helt olik i stil med andra viner jag druckit. Bra val om än lite dyrt men hantverk och sållning kostar!
92p

Finca Aiguasals 2008