Olivier Leflaive Les Sétilles 2009

Måste börja nosa på finrummet här i vinvärlden! Har i stort sett inte druckit någonting från det haussade men ack så svåra Bourgogne och det kan väl vara på tiden att man börjar snegla på "de eleganta vinens högborg". Kommer in på Systembolaget och skall försöka ta mina första stapplande steg och välja ut någonting vitt till kvällens lax. Någonstans i bakhuvudet klingar Olivier Leflaive med kvalitets associationer så vi drar en flaska från denne producent. Här aktualiseras också svårigheten med Bourgogne för den dåligt insatta: Vad skall man köpa då vingårdar, kommuner, producenter blandas ihop i en salig röra för en novis? Leflaive har Grand Crus, Premiers Crus, Appellation Village, Appellation Regionale osv. Vad nedan är har jag ingen aning om men det lär väl knappast vara någon "CRU"........

Ett klarvit med lite gulstänkt vin och inslag av trä, citrus och äpple. Lite för spritsig och försiktig för min smak men välbalanserad och drickvänlig. En ganska kort och snabb eftersmak utan att ge någon djup eftertanke  i smakväg i fråga om komplexitet och smakrikedom. En helt Ok flaska chardonnay men på det hela taget ganska tråkig och intetsägande.

Jag förstår trots allt att detta inte är någon högkvalitativ produkt från regionen men man blir lite konfunderad över bristen på fruktdjup och stil. Balans, javisst men det är å andra sidan inte speciellt mycket i vågskålen!

83p

Olivier Leflaive Les Sétilles 2009

Finca Aiguasals 2008

Med en produktion på endast 925 flaskor måste man vara tacksam för att få möjligheten att dricka vinet från en liten avdelad lott i Montsant av producenten Celler Dosterras. Rankorna på lotten har en ålder på +80 år och skall enligt uppgift producera en av de bästa Carignan (eller Samsó) i Spanien. Uttaget begräsas till 0,5kg per ranka och priset drar därmed iväg till EUR 38:90 köpt från "Spanienspecialisten" www.decantalo.com.

En mellanröd till mörkröd färg ur flaskan. Dofterna genomsyras av slipad sten, kola, kaffe och lite blommor. Smaken är lagom tanninvass med inslag av jordgubbar, plommon, kryddor, mer kaffe, lakrits och ett litet körsbärsavslut. Väl balanserad flaska med mycket att erbjuda och helt olik i stil med andra viner jag druckit. Bra val om än lite dyrt men hantverk och sållning kostar!
92p

Finca Aiguasals 2008

Ch.d'Armailhac 1999

En flitig vinproducent är Baron Philippe de Rothschild med en vinportfölj tjock som en medeltida bibel. En liten del av produktionen i miljardimperiet står Ch.d'Armailhac för i Pauillac som förfogar över 126 ha och producerar ca 18.000 lådor vin per år. Blandningen brukar vara 50% Cabernet Sauvignon, 25% Cabernet Franc och resten Merlot och Petit Verdot. 5:e Cru Classe 1855 och nu kör vi.........

En brunröd ton i med typisk medellagringspalett. Doften är typisk cedarträ, blyerts, tobakslöv och svartvinbär. Smaken är len, ganska tanninmjuk med inslag av körsbär, svartvinbärste, grafit och lite ek. En ganska medelmåttig eftersmak och kort liv i munnen gör att frukten upplevs som ganska frånvarande eller svag. Ett gott vin men inte någonting jag skulle jaga runt för att få tag på igen.

87p

Ch.d'Armailhac 1999

Zaglia Pinot Grigio 2009

Allt är inte guld som glimmar! Många är de läxor man fått lära sig över åren där mycket (eller det mesta) som produceras i vinvärlden visar sig vara av mycket tvivelaktig kvalite och bör undvikas å det bestämdaste om man inte bara prioriterar alkoholinnehållet. I och för sig köpt billigt av Carlo Merolli där varningsklockan borde ha ringt då det betecknades som vardagsviner där man inte skall förvänta sig några stordåd.

Stackars italienare: Vilken j-va vardag de måste ha..........

Förstår jag vinet? Nope
Vad vill man åstadkomma? Kan inte komma på någonting annat än att tjäna sitt uppehälle
Är det gott? Nej & nej, absolut inte! Jag skulle vilja säga att det är så nära odrickbart man kan komma.
En möglig grapefrukt utan frukt men med grape, besk, avsaknad av konsistens eller någonting annat som kan motivera produkten. Slasken nästa för resten av flaskorna. Oj och usch!

Betyg ---- eller vad man nu skriver.

Zaglia Pinot Grigio 2009

Clos Mogador 2008

Rene Barbier........Namnet förpliktigar kanske inte riktigt om man begrundar Systembolagets prislista och intuitivt är det mycket bulk, volym och viner av mycket tveksam kvalite. Det finns dock STORA undandag och Clos Mogador är en utav dem. 20 månader i fransk ek och med en blandning av 40% Grenache, 20% Carinena, 20% Cabernet sauvignon och 20% Syrah producerar man ett vin som blivit upphöjt av allt och alla de senaste åren. Köpet gjort via www.decantalo.com till ett pris av EUR 48:50 vilket gör att kraven är högt ställda ikväll. Om internet avskräcker så kan man köpa via Systembolaget och blir rånad på ytterligare någon hundralapp, eller två..........(71685).

Röd till ljusröd färg med inslag av mörkröda paletter. Ljusröda frukter, körsbär, svartvinbär och mineraler. Hmmm...svårdefinerbart detta....gott eller.......jättegott!!!! Konstig medelfyllighet med mycket kraft, balans, struktur och blir som en balettdansör som går på steroider. Barossa Valley möter Paulliac. Här har vi Priorat! Nog med plattityder men det här var verkligen jättebra. Tanniner och eftersmak lovar en lång och ljuv Törnrosasömn för att vakna om 5-10 år i klass med 1-2 CruBordeaux till reapris!

94p

Clos Mogador 2008

Don Melchor 2006

Sätter Don Melchor trenden för "Ultra Premium Wines" från Chile och Sydamerika eller är detta bara en förhoppning på marknadsföringsavdelningen hos Concha Y Toro? Vinet skall föga förvånande uttrycka finessen, balansen och djupet hos jordarna hos Puente Alto, klimatet hos Maipo dalen och spegla den personliga stilen för slitet hos producenten (allt enligt hemsidan). Kritiker och även andra hyllar vinet (WE 94, WS 94, RP 95) så den här sydamerikanen måste givetvis provas. Har bara druckit Torres Manso de Valesco och Grand Callia som jag tycker var någonting att skriva hem om tidigare när det gäller sydamerikaner så det här skall bli intressant.

En ganska ljusrött vin med toner av blålila kant i hälls upp i glaset! Doften lovar djup cassis, choklad och toner av mineraljord. Smaken är helt ok med klara cabernettoner med inslag av röda frukter, svartvinbär, ek och vanilj. Eftersmaken är dock ganska kort och intetsägande med en tråkig tanninkamp som slår rätt hårt på den lilla fruktsmak som utvecklar sig.

Sammanfattningsvis ett tråkigt vin som är en ganska stor besvikelse. Avsaknad av fruktdjup, mycket medioker eftersmak, överprisat i poäng och överprisat i börsen. Rekommenderas absolut inte då smakstil och klass påminner om en 100:- Cab från Gallo. Jag vet inte om jag håller på att bli kräsen men det här var sannerligen ingen höjdare.................



85p

Don Melchor 2006

Bodegas El Nido Clio 2007

Sydväst om Valencia i Spanien ligger regionen Jumilla där denna vingård är belägen. Regionen är känd för sina högkvalitativa Monastrell(eller Mourvédre)- druvor och ovan vin är producerat av 70% Monastrell och 30% Cabernet Sauvignon. Produktionen uppgår till 40.000 flaskor av Clio och 5.000 flaskor av flaggskeppet El Nido som jag kanske får stifta bekantskap med någon gång i framtiden om ekonomin och prioriteringarna faller på plats. Inköpt via www.decantalo.com för EUR 34:20:-.

Åh, en härligt mörkröd, kraftig djupmörk/svart plommonfärg snurrar runt i karaffen. Doften är en mix av korvrökighet, vanilj, kaffe, mörk frukt med en liten pepprighet i bakgrunden. Det smakar rent ut sagt skitgott om man får utrycka sig rakt och tvärt. Toffeekola, svartvinbär, vitpeppar, lakrits och en hel del högkvalitativ ek. Eftersmaken hänger kvar minut i munnen och vinet är förvånansvärt drickvänligt redan idag med mjuka tanniner.

22-26 månader tokdopad vinextrakt ur ektunnor gör att träsmaken kanske, eventuellt och nästan är övermäktig men jag har svårt att tycka att det förstör balansen. Ett toppvin från fantastiska Spanien igen!

93p

Bodegas El Nido Clio 2007